okej. helgen har varit för jävla svår. min mage spänner och jag mår illa av mig själv. hur blev det så här, hur kunde jag låta det gå så här långt? jag som har varit sundheten själv. nu har jag snart hängmage. insåg idag att jag har skaffat mig en bebiskropp, med tjocka armar, spänd mage, ankstjärt och tjockislår. fy. fan.
har läst ut "ät allt" - jädrans bra bok. jag försöker verkligen följa den men det spelar ju ingen roll när jag hetsar utöver det. det enda som händer är att jag får i mig ännu fler kalorier eftersom jag kämpar med att äta allt och inga lättprodukter. det är så jävla svårt. allt är så jävla svårt. men jag ska inte göra mig själv till ett offer. jag sätter mig själv i den här sitsen gång på gång och bara jag kan ta mig ur den.
"bli vän med kroppen och maten" och "normal och fin" väntar på mig i sovrummet. "mattillåtet" är på väg på posten.
ja, här sitter jag med fetmage, fler kalorier i kroppen än vad en normal människa skulle sätta i sig på en vecka, ser reklam för nutrilette och alli, har panik, vill bara ha bort den här sjukdomen från min hjärna. ska gå och svälja några laxeringstabletter så att det spända kanske försvinner i morgon. hoppas det inte blir jobbigt på tunnelbanan bara...
NU FÅR DET FANIMEJ VARA NOG, SLUTA NU!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar