21 januari, 2010

det här måste få ett slut

men jag vet inte hur jag gör. jag behöver hjälp. nu...igår, för veckor sedan. jag som har varit sundheten själv (eller det beror på om sund betyder "omedveten" svält och hård träning, vilket jag tycker) är nu nere på absoluta botten. jag har aldrig hetsätit så här mycket... och jag kan inte kräkas, VAD FAN SKA JAG GÖRA?! jag har sökt på nätet efter kräkstips men det verkar så obehagligt och jag har alltid haft kräksskräck. har stoppat fingrarna i halsen idag i ren desperation men icket. så klart.

jag har uppenbarligen noll disciplin och karaktär numera. jag bara äter och äter, mår illa och äter. orkar knappt röra mig och hjärtat rusar för ingenting. jag som har haft elitkondition!
igår var jag på jobb i malmö (hatar den jävla skitstaden) och åt två stora mackor till frukost - en från cafét på flygplatsen plus den jag fick på planet (fast jag var mätt efter den första), en ganska stor lunch bestående av två pannbiffar, fem små färskpotatisar, ajvar och en stor sallad. sedan satt jag och var helt stissig för att mötet skulle ta slut så att jag kunde komma ut och hetsa. åkte och checkade in på hotellet, sedan direkt till mitt intervjuoffer. hela kroppen darrade för att jag bara ville hetsa - kan allt bli klart så att jag kan vräka i mig onyttigheter utan en tanke på morgondagen? eller många tankar, konstanta tankar, ångest, ångest, som jag tvingar bort till ett litet hörn i hjärnan där kloka rösten inte hörs längre. åkte in till stan, köpte en liten påse godis och så var det kört. köpte en typ brownie med oreo fyllning och marshmallows från espresso house och en kopp thé och gick och satte mig på hotellrummet.
blev sedan tvungen att träffa en kompis som bor i stan som jag inte sett på länge. försökte avboka, ville inte att han skulle se mig så här äckligt fet. skyllde på huvudvärk och trötthet, vilket i och för sig var sant, men det funkade inte. vi gick och åt på en vietnamesisk restaurang och jag satt hela tiden och tänkte "får inte äta för fort, får inte ta för mycket, jag måste se ut som att jag äter normalt mycket". lämnade faktiskt en del mat för att jag var mätt (wow). hade sedan panik och ville bara att han skulle gå så att jag kunde hitta någonting att fortsätta med. eftersom han följde mig till hotellet så blev det en påse gott & blandat från hotellshopen som jag satte i mig på tio minuter.

i morse försökte jag få en bra start men det gick åt helvete redan vid frukosten. tre mackor med philadelphia, ost, smör, äggröra, två tomater med ost, paprika, och en pannkaka med kanel och socker. åkte till nästa möte och var igen darrig. kunde inte tänka på annat än hets, hets, hets. gick tillbaka till hotellet eftersom jag sett ett konditori på vägen som jag hört mycket om, och köpte tio minimacaroner som jag åt på fem minuter. sedan gick jag och maniskt letade efter ett ställe som serverade morotskaka med mycket glasyr men hittade inget. åkte till flygplatsen, köpte en 250gr chokladkaka med daim som jag åt upp på tjugo minuter, stoppade fingrarna i halsen på flygplatstoaletten utan resultat.
väl hemma i stockholm gick jag och köpte lite exotic snacks på nk och tog en kölapp till att köpa en morotskaka men lyckades gå därifrån. gick sedan och köpte en valnötslimpa och prosciutto på hemköp och självklart så följde en liten riesenchoklad med i påsen som försvann snabbt.
kvällen har ägnats åt att äta upp hela limpan, massor med ost, ett ägg, ett trekvarts paket philadelphia och några skivor prosciutto.
jag är så fet nu att mitt ansikte är helt svullet och benen svämmar över av fett. jag känner inte igen mig själv, men kan inte kräkas och kan inte ens hata mig. jag är så totalt likgiltig till mig förutom att jag hatar min kropp. jag vet inte hur jag ska sluta. jag har slutat förut men nu känns det som att det är en damm som har brustit och jag har inga krafter att stoppa den. har ringt och talat in ett meddelande på scä och hoppas att de ringer tillbaka i morgon. jag måste in på luna ändå. jag får sjukskriva mig i fyra månader. jag kan inte leva så här. det här är inget liv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar