ooooch levaxinet

var hos psykiatern i måndags och hon hade fått tillbaka blodprovet som jag tog den 22 februari, när jag svimmade i stolen. tydligen är mina sköldkörtelvärden helt åt skogen, de har skjutit i höjden. mycket. jag frågade min läkare då i februari om jag verkligen skulle fortsätta höjningen av levaxinet, jag kände ju ingen speciellt hjärtklappning som enligt henne var det jag skulle känna när jag låg för högt. hon sade ja och jag fortsatte höja.
den 22 februari när värderna var f*cked up så åt jag 150mikrogram levaxin om dagen, när jag fick reda på detta den 22 mars så hade jag höjt till 225mikrogram om dagen. vad fint.

eftersom jag har svårt att få tag på läkaren så har jag själv sänkt till 125mikrogram och vet inte om det är bra eller dåligt. försöker få en remiss till en "riktig" (privatläkaren som jag träffat är en av sveriges mest utskällda och kan kanske förlora sin läkarlegitimation men hon var den enda som var villig att hjälpa till) endokrinolog men åter igen så är det ingen som vill hjälpa mig. jag orkar inte med en omgång till med att läkarna ska skicka runt mig till varandra men ingen vill ta tag i mitt problem eller se helheten. suck...

i måndags var jag även hos gyn, de vet fortfarande inte varför min mens har försvunnit, är det ätstörningen, är det hypotyreosen eller har jag kommit in i ett för tidigt klimakterium? nu har jag fått kombinerade p-piller att äta i tre månader för att se om den kommer igång. börjar bli duktigt rädd för att jag aldrig kommer att kunna få egna barn och det gör mig så otroligt ledsen.